Sweden / Sverige

Sverige var det första landet i världen som antog en pressfrihetslag år 1766. Landets långa historia av journalistiskt oberoende, samt mediernas fria händer när det gäller innehåll, har resulterat i ett diversifierat medielandskap. Men Sveriges öppna och toleranta medieklimat har haft den sidoeffekten att det genererar ett antal plattformar som kan kategoriseras som extrema, genom att de exempelvis stödjer uttryckligt populistiska eller invandringsfientliga åsikter.

En mer positiv aspekt är att svenskar tycks vara exceptionellt villiga att betala för webbaserade nyheter. Ungefär 33 % – eller en tredjedel – av befolkningen prenumererar på en digital nyhetstjänst. Detta hänger ihop med det faktum att internetanvändningen bland svenskar är extremt hög. Medborgarnas villighet att spendera pengar på journalistik gynnar främst traditionella svenska medier, men även oberoende digitala företag, om än i något mindre utsträckning.

ALLMÄN INFORMATION

Medieorganisationer i registret
14
Typ av organisation
  • Vinstdrivande: 54,5%
  • Icke-vinstdrivande: 18,2%
  • Hybrid: 27,3%
  • Ännu inte införlivad/registrerad: 0,0%
Grundarnas könstillhörighet
  • Man: 72,0%
  • Kvinna: 28,0%
Typ av bevakning
  • Hyperlokal: 1
  • Internationell: 1
  • Lokal: 2
  • Nationell: 10
  • Regional: 0

Mot bakgrund av vad många har kallat en ”mediedöd”, till följd av pandemin, ekonomisk instabilitet, desinformation och krig, har ett växande antal nya typer av oberoende nyhetsmedier vuxit fram.

Samtidigt som äldre nyhetsmedier har fortsatt att minska personalstyrkan under det senaste decenniet, har digitala inhemska medier blommat upp i hela Europa. Dessa fyller nyhetsöknar, attraherar desillusionerad publik och delar viktig information på nya banbrytande sätt.

Trots de politiska, ekonomiska och språkliga skillnader som utmärker de mer än 40 länder som ingår i denna undersökning, står de 540 digitala inhemska medieorganisationerna i vårt Project Oasis-register inför många gemensamma utmaningar och möjligheter.

Följande är bland våra viktigaste upptäckter:

  • De använder sociala medier för att nå yngre publik, skickar nyhetsuppdateringar via Telegram för att undvika censur och utbildar medborgarjournalister för att nå utsatta grupper.
  • Mer än 85 % uppger att samhälle och mänskliga rättigheter är de viktigaste områdena för deras bevakning, däribland ämnen relaterade till migration, flyktingar, kön och feminism.
  • Mer än 50 % lägger resurser på undersökande journalistik, och många bildar allianser för att täcka gränsöverskridande berättelser.
  • Mer än 58 % av mediegrundarna som medverkar i rapporten är kvinnor. De samarbetar i stor utsträckning, och de flesta har minst två medgrundare.
  • Medier som grundats av grupper som inkluderar både män och kvinnor redovisade de högsta intäkterna, med ett genomsnitt på 509 740 euro per år.
  • De som investerar i affärsutveckling utvecklar mer hållbara organisationer. Medieföretagen med minst en anställd inom intäktsgenerering redovisade genomsnittliga årliga intäkter som var sex gånger högre än de företag som inte hade personal för dessa arbetsuppgifter: 598 539 euro jämfört med 95 629 euro.
  • Mer än hälften av medierna i undersökningen är icke-vinstdrivande organisationer, och många av de vinstdrivande företagen investerar mer på journalistik än att bygga lönsamhet.
  • Bland de icke-vinstdrivande medierna utgörs de primära intäktskällorna av bidrag, individuella donationer och medlemskap (i den ordningen). Bland de vinstdrivande medierna är de främsta källorna: reklam, webbplatsprenumerationer och bidrag.
  • Det är viktigt med olika former av intäkter, men för många källor står inte i relation till större framgång. Att utveckla två till sex intäktskällor förefaller vara optimalt för både hållbarhet och oberoende.
  • Storleken på digitala inhemska medieföretag varierar från små nyetablerade företag drivna av frivilliga som arbetar för sina lokalsamhällen, till mycket lönsamma multiplattformproduktioner som attraherar miljontals sidvisningar varje månad och tjänar många miljoner euro varje år.
  • Även om några av medierna i denna undersökning är mer än 20 år gamla har mer än hälften börjat publicera under de senaste tio åren. De flesta bildades under 2016.

Hållbarhet är svårt, och det finns inget enkelt recept på framgång. Men många av medieledarna som vi intervjuade visar att det går att hitta det stöd de behöver för att tjäna sina lokalsamhällen.

”Inga oligarker, ingen betalvägg. Bara dina donationer och vårt arbete” är slogan för det tjeckiska digitala inhemska företaget Deník Referendum, som bildades 2009. Chefredaktör Jakub Patočka beskrev sin metod för oss: ”Läsare som vill debattera [i kommentarsfältet] under våra artiklar, betalar en avgift. Det genererar en liten inkomst och bidrar till att förbättra diskussionen.”

Mediekooperativ som finansieras genom bidrag från medlemmar är en intressant modell bland några av publikationerna i vårt register. I Storbritannien är medlemmarna i kooperativet The Bristol Cable även ”demokratiska aktieägare”, vilket innebär att de kan delta i organisationens årliga bolagsstämman, rösta om redaktionella kampanjer och ställa upp i valen till den icke verkställande styrelsen.

De flesta medieföretag som vi har kartlagt för att skapa vårt register bildades av journalister, ofta med begränsade resurser och liten erfarenhet av företagsverksamhet, men dessa utmaningar (och många andra) till trots, menar många att de förväntar sig en tillväxt de närmaste åren.

Några kommer att vara välkända för läsare som arbetar inom mediesektorn, men vi tror att det finns en del överraskningar bland de många exemplen vi har hittat i Europa. Med det sagt gör vi inte gällande att den här första versionen av Project Oasis representerar alla medier som borde inkluderas i vårt europeiska register.

Många av våra resultat i denna undersökning överensstämde med våra tidigare undersökningsprojekt, och för att ge ett bredare sammanhang och fler jämförelsepunkter, går vi i den följande rapporten djupare in på alla de viktiga resultaten ovan.

Detta undersökningsprojekt genomfördes med hjälp av den metod som utvecklades på SembraMedia när vi började titta efter liknande medieföretag i spansktalande samhällen i Latinamerika, Spanien och USA under 2015. Sedan vi startade Project Oasis 2022 har mer än 60 personer arbetat med projektet, däribland 34 forskare med lokal erfarenhet som har kartlagt, analyserat och genomfört intervjuer på mer än 30 språk.

Det är viktigt att notera att denna rapport och detta medieregister inte utgör en slutgiltig, uttömmande lista över alla de digitala oberoende medier som finns i Europa. Vi hoppas att detta bara är ett första steg på ett fortgående undersökningsprojekt som vi kommer fortsätta att utveckla.

Vi inspireras av den innovation, beslutsamhet, mod och ofta prisbelönta journalistik skapad av medieledarna som generöst tog sig tid under sina hektiska arbetsdagar för att prata med våra forskare.

Som vi har lärt oss från tidigare studier kan belysningen av den typ av medieföretag som presenteras i Project Oasis-registret hjälpa deras ledare att utbyta kunskap, samarbeta samt uppnå större synlighet och erkännande från organisationer som kan ge det viktiga stöd de behöver och förtjänar för att fortsätta sitt arbete.

Utöver yttrandefriheten skyddas andra ledande principer i svensk lagstiftning, som skyddet av journalistiska källor och medborgarnas rätt till tillgång till offentliga handlingar. Ändå är hot och trakasserier på nätet vanliga mot svenska reportrar. Enligt Reportrar utan gränser uppger nästan var femte journalist att de har varit utsatta för sådana attacker under de senaste åren, medan fyra av tio journalister som utsatts för hot uppger att hoten har avhållit dem från att täcka vissa teman och ämnen. Och trots att #MeToo-rörelsen har exponerat könsbaserad diskriminering och övergrepp inom mediebranschen, ”återstår det mycket att göra för att få slut på detta våld”, enligt organisationen.

Marknadsstruktur och dominans

Den svenska nyhetsmarknaden kännetecknas av en kombination av organisationer som tillhandahåller public service-medier tillsammans med flera nationella och många lokala kommersiella medievarumärken. Medieägandet är mycket koncentrerat, med sex konglomerat som kontrollerar minst 90 % av dagspressen.

Kommersiella (icke-offentliga) utgivare förlitar sig numera främst på läsarintäkter, där Sverige är det land som har näst störst andel betalda digitala prenumerationer, enligt Reuters Institute for the Study of Journalism’s Digital News Report 2022.

På den nationella nyhetsmarknaden dominerar tre utgivare: Bonnier, Schibsted och Stenbeck, av vilka Bonnier är störst. Alla nationella dagstidningar ägs av en av de största ägarna, utom Göteborgs-Posten, som ägs av Stampengruppen, ett konglomerat som äger flera regionala tidningar.

En gemensam, men väntad, tråd i utvecklingen av det svenska medielandskapet är digitalisering. De populäraste nyhetswebbplatserna är nätbaserade tjänster som produceras av etablerade nyhetsorganisationer, där Aftonbladet, SVT och Expressen har flest digitala nyhetskonsumenter. Medielandskapet i Sverige är relativt stabilt, och det är ovanligt med nykomlingar, enligt Nordicom.

Hur medier finansieras

Förändringar inom mediesektorn ökade snabbt som ett resultat av covid-19-pandemin. Utgivningen av tryckta medier har flyttat till nätet, och med minskade reklamintäkter har deras finansieringsmodell allt mer övergått till prenumerationer. En jämförelse mellan 2017 och 2020 visar att utgifterna för digitala nyheter växer i alla åldersgrupper, medan de stadigt sjunker för tryckta nyheter.

Till följd av det ekonomiska trycket från nyhetsorganisationer under pandemin år 2020, ökade staten sitt direkta stöd genom att betala ett engångsbidrag till följd av covid. Totalt uppgick stödet till medierna till 1,4 miljarder kronor vilket var dubbelt så mycket som året innan, enligt Nordicom.

Trots att det är ganska lätt att starta en ny plattform i Sverige är konkurrensen hård på grund av ägarkoncentrationen inom mediesektorn. Lokal nyhetstäckning beror ofta på investeringar och intresset från någon av de stora utgivarna. Statliga subventioner är jämförelsevis lätta att få – även för tidningar med extrema politiska uppfattningar, som vi tidigare nämnt. I allmänhet arbetar journalister i Sverige utan några större begränsningar och de kan vanligtvis uttrycka sina uppfattningar som de vill, konstaterar Reportrar utan gränser.

Fjorton profiler från digitala inhemska medieorganisationer från Sverige ingår i registret. Det inkluderar åtta profiler som baseras på intervjuer och sex profiler som baseras på skrivbordsundersökning.

Teknikkunniga Sverige har ett mångsidigt och innovativt oberoende digitalt medielandskap, såväl till sin form som sitt innehåll. Newsworthy, för att nämna en, är en nyhetstjänst för lokal datadriven journalistik. Kunderna utgörs av lokala nyhetsredaktioner och lokalsamhällen. Med hjälp av en uppsättning verktyg, däribland generering av naturligt språk, kan Newsworthy producera mer än 300 lokala nyhetsflöden, och publicerade plattformen hela 40 000 artiklar bara under 2021. 

Många av de medieföretag som Project Oasis talat med kan nå en bredare, och ofta yngre, publik genom att ändra sitt fokus från webbplatser till sociala medieplattformar som Instagram, Facebook och LinkedIn. En annan populär metod som tillämpas för att nå ny publik är att sätta audiovisuella program eller poddsändningar i främsta rummet.

Och ungefär som med den etablerade pressen i Sverige är de flesta av dessa digitala inhemska plattformar i stor utsträckning beroende av intäkter från medlemskap eller prenumerationer. Blankspots grundare Martin Schibbye säger: ”Omkring 2015 skulle nog alla sagt att media befann sig i kris, att ingen längre var villig att betala för journalistik. För bara sju år sedan rådde en total brist på självförtroende bland de svenska medierna. Jag och mina kollegor tänkte att vi inte bara kunde sitta och klaga, utan var tvungna att visa att människor faktiskt är beredda att betala för riktig journalistik. Och det är de.”

Majoriteten av de oberoende digitala nyhetsmedieföretagen får också statligt stöd, fast detta räcker vanligtvis inte för finansiell hållbarhet. Reklam är en annan intäktskälla, även om vissa medieföretag väljer att vara ”fullständigt oberoende” och vägrar att samarbeta med en kommersiell tredje part.

 Lokala medieföretag är ett framträdande segment inom kategorin nätplattformar i Sverige. En annan återkommande trend i det digitala medielandskapet är nyhetsplattformar som vänder sig till speciella undergrupper i samhället. Exempel på detta är de många företag som är avsedda för (och ofta skapade av) boende i storstädernas förorter, som under de senaste åren har fått mycket negativ publicitet för att vara grogrund för kriminella gäng. Med dessa oberoende plattformar vill medieledare visa en mer balanserad och mänsklig sida av denna handfull ökända förorter. ”Många boende i Järva [utanför Stockholm] känner inte igen sig i beskrivningarna av deras stad. Det vill vi ändra på. Vi tror på kraften i lokala nyheter. Det är där de verkliga berättelserna finns”, säger Kerstin Gustafsson Figueroa, chefredaktör på Nyhetsbyrån Järva.

En annan digital nisch är feministisk och intersektionell journalistik. Plattformar som FemPers betraktar traditionella medier som patriarkala och vill erbjuda ett annat perspektiv genom att exempelvis belysa underliggande maktstrukturer.

Avslutningsvis kan man konstatera att även om traditionella medieorganisationer förblir dominerande, erbjuder Sveriges digitala marknad ett brett utbud av oberoende medier som fokuserar på olika ämnen, för olika målgrupper och med varierande metoder. Ultimat pressfrihet är ett oerhört viktigt ideal, som samtidigt medför en risk för att erbjuda en plattform för extremistiska åsikter och idéer.

Senast uppdaterad: Januari 2023